Ny vecka

Inleder arbetsveckan med att be om lite samordning med kollegorna och bokningar av möten som skall hållas under veckan.
Det är byggmöten, besiktningsmöten, infomöten, samordningsmöten, teammöten och installationsledning.

Där emellan ska man ha tid att skriva rent protokoll, kontrollera prissättningar av PM (ändringar i handlingar), och svara på underliga frågor om konstruktioner.

Ibland får man ringa en arkitekt och fråga vad de egentligen menar, för att i nästa sekund ringa en el-projektör och be honom snabba på med att rita klart elstråken från centralstationerna, eftersom att entreprenören planerar att påbörja bygget av dem nästa vecka.

Konstigt nog så känner jag ingen stress.

Det är inte mig som pressen ligger på. Jag behöver bara se till så att alla trådar följs upp och att frågor får svar.
Jag sammanställer protokoll och handlingar, och bokar in möten, upprättar organisationsplaner och distributionslistor. Ibland beställer jag utskrift av ritningar och beskrivningar, och sätter in dessa i rätt pärmar.

Men oftast är det mest att sitta med på möten och ställa frågor, och anteckna lite kom-ihåg-punkter åt projektledaren.

Jag tillåter mig själv att ta raster och små pauser, och påminner mig själv om att jag duger precis som jag är.

Jag har inte fått detta jobb för att jag är dålig, snarare tvärtom. Oavsett vad mina känslor och tankar säger.

För mina känslor och tankar behöver inte alls spegla verkligheten. Det är ju så de fungerar.
De kommer och går, och kan vara hur osanna som helst.