När jag fick diagnosen för snart två år sedan fick jag diagnosen med hyperaktivitet och uppmärksamhetsstörning i kombination. Och tydligen en "svår" form av detta... hur man nu kan tycka att det är mer eller mindre svårt med adhd. (Är ju svårt för den som har diagnosen, oavsett hur den ter sig jämfört med andras problem)
Jag har inte lyckats hitta särskilt mycket skrivet om just denna kombination för tjejer, utan det verkar vara vanligast att grabbarna har denna typ av adhd.
Återkommer om jag hittar något mer om det här.
lördag 24 september 2011
Om ett svar till en sökande far...
Var in på FB och såg en liten ruta på sidan "Vi som stöttar de som har ADHD!"
"Joel Nilsson" Sitter och pluggar på för och nackdelar på mediciner inför Läkare besöket imorgon, Efter många års kamp med skolor och föräldrar har vi äntligen fått färdigt utredningen på vår 8 åriga son. En diagnos som har varit självklar för oss länge...Tack alla som orkar och har viljan att delge sina egna tankar.....
Mitt svar:
var stolt och glad över att ni vågar och orkar ta tag i detta redan nu!
Jag fick diagnosen som 24-åring och har fått kämpa med känslan över att det var något fel på mig under min uppväxt. Mobbning i grundskolan ledde till dålig självkänsla ...och destruktivt beteende i gymnasiet. Grundskolan gick bra betygmässigt sett, men gymnasiet var en katastrof. Montessori-klass 1:a till 3:e klass var nog det som räddade mina grundskoleår.
Ni ger er son en chans att acceptera och förstå sitt funktionshinder innan självkänslan förstör för honom. Ni ger honom en chans att förstå sig själv och sitt bettende i samma takt som andra barn, istället för att gå och undra varför folk anser honom som "konstig" eller annorlunda. Eller varför det är så svårt att behålla kompisar... osv osv.
När man förstår att man inte kan rå för vissa saker, så lugnar man ner sig. Man blir inte längre arg och frustrerad för att saker och ting inte blir som man vill, eller någon ställer orimliga krav. För man förstår att det inte är någon idé att bli arg för att inte den andra förstår vad som är svårt. Utan man börjar utbilda sin omgivning istället om ens funktionshinder. Dock har detta inte varit möjligt för mig utan KBT-samtal, Arbetsterapeut och medicin (Ritalin).
Men mest av allt har jag att tacka Carema Hjärnhälsan och världens bästa specialist inom Psykologi, Dr. Rolf Glant. Rätt kontakt med vården är A och O. Lycka till och kämpa vidare! För ju mer man kämpar, desto härligare blir vinsten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)